Nyarskonserten i Wien...
... kandes inte sa aktuell idag, sa den beslot vi oss unisont for att hoppa over. Istallet har vi haft en lugn, skon dag pa stranden efter gardagens minst sagt spektakulara nyarsfirande.
Nyarssupe'n intog vi, som sagt, pa Kebabs & Curries Exclusive Indian Restaurant, dar vi bokat bord for kvallen. Det hade inte behovts, ty restaurangens gaster var ganska fataliga. Vi borjade med en god Pina Colada respektive whisky (Anna), sedan borjade gourmetmiddagen.
En stor del av nojet med att besoka restaurangerna har ar att lasa menyerna och Kebabs & Curries ar inte nagot undantag. Till forratt bestallde vi nagot indierna kallar kycklingkebab, men som svensk skulle man nog mer valja att kalla det grillspett. Aven tandoorigrillade tigerrakor och fiskgrillspett ingick bland forrattslackerheterna. Till maltiden bestallde vi vart forsta indiska vin, en viogner som valkyld kompletterade maltiden perfekt. Lars huvudratt kallades rogan josh och bestod av lammbitar i god, kryddstark sas till vilket serverades ett ris blandat med frukt och cashewnotter och ett naanbrod med vitlok. Ingrids huvudratt var en tandooritallrik med ett overflod av olika tandooriratter med smor- och vitloksris samt naanbrod smaksatt med chili och ost. Anna at en hajgryta i god kokosmjolksas med limeris och koriandernaanbrod.
Mycket matta och belatna bestallde vi ett goanskt te gjort pa ingefara och kardemumma med mjolk och socker i (Anna), en jamaican coffee gjord pa mork rom, kaffe, socker och gradde (Lars) samt en slat kopp kaffe (Ingrid).
Maltiderna har avslutas ofta med att ett litet fat med sockerdragerade, kulorta anisfron bars in tillsammans med notan, sa ocksa den har gangen. Frona skall tuggas och anses framja matsmaltning och andedrakt - lite som ett Extra-tuggummi som avbryter syraattacken pa tanderna med andra ord. Som den uppmarksamme lasaren sakert noterat, ar vi mycket imponerade av den kulinariska floran har och nar vi fick reda pa att restaurangen anordnar halvdagsmatlagningskurser blev vi mycket intresserade. Kanske blir det en sadan kurs framat veckan.
Efter middagen strosade vi ned till den milslanga stranden, dar en enorm mangd manniskor samlats. Stora bal flammade vilt med jamna mellanrum langs stranden, i takt med den intensiva musik som spelades overallt. Vid tolvslaget vidtog ett fyrverkeri som vi aldrig sett maken till. Overdadiga pjaser avfyrades med minimalt sakerhetsavstand och himlen fylldes av en sallan skadad fargprakt och krutdoft. Sjalv blev jag traffad i huvudet av en vilsekommet stjarnfall, men ingen skada skedd.
Nar fyrverkeriet sa smaningom avtog, begav vi oss pa en ganska lang promenad langs stranden och kom fram till Calangutes huvudgata, dar det intensiva folklivet tilltog i styrka. Gatan boljade fram och tillbaks av manniskor och bilar stod ilsket tutande mitt i alltihopa. Telefonnaten var helt overbelastade av nyarsonskande manniskor och det drojde mer an en timme pa det nya aret innan vi kunde ringa och lyckonska vara familjemedlemmar. Mer eller mindre alla vi motte under promenaden skakade hand med oss och onskade oss gott nytt ar; vi gjorde likadant. Det tog lang, lang tid innan vi nadde tillbaks till hotellet.
Tillbaka pa hotellet motte vi en av de hotellanstallda och en vakt, som vi kom i samsprak med. De verkar mer eller mindre arbeta dygnet runt och ar alltid vanliga. Mannen som vi sade god natt till vid tretiden var, enligt egen utsaga, i tjanst igen redan klockan fem nasta morgon. Vakten talade ingen engelska overhuvudtaget, men sjong litet senare en serenad utanfor var balkong.
Idag har vi som sagt tagit det lugnt, shoppat lite pa den tibetanska marknaden pa vagen hem fran stranden. Semestrande indier har artigt bett att fa bli fotograferade med oss, och vi sitter nog alla snart i nagot familjealbum nagonstans i indien. Langs Calangutes huvudgata, dar marknaden ligger, sag vi ocksa pullingforsaljare (rostat ris, alltsa, for er som inte kanner till det riktiga namnet), sockerrorsjuicetillverkning och tillverkning av spunnet socker. Intressant.
Nu ar vi pa vag for ater avnjuta en god middag. Hoppas att ni har det bra hemma i Sverige.
Nyarssupe'n intog vi, som sagt, pa Kebabs & Curries Exclusive Indian Restaurant, dar vi bokat bord for kvallen. Det hade inte behovts, ty restaurangens gaster var ganska fataliga. Vi borjade med en god Pina Colada respektive whisky (Anna), sedan borjade gourmetmiddagen.
En stor del av nojet med att besoka restaurangerna har ar att lasa menyerna och Kebabs & Curries ar inte nagot undantag. Till forratt bestallde vi nagot indierna kallar kycklingkebab, men som svensk skulle man nog mer valja att kalla det grillspett. Aven tandoorigrillade tigerrakor och fiskgrillspett ingick bland forrattslackerheterna. Till maltiden bestallde vi vart forsta indiska vin, en viogner som valkyld kompletterade maltiden perfekt. Lars huvudratt kallades rogan josh och bestod av lammbitar i god, kryddstark sas till vilket serverades ett ris blandat med frukt och cashewnotter och ett naanbrod med vitlok. Ingrids huvudratt var en tandooritallrik med ett overflod av olika tandooriratter med smor- och vitloksris samt naanbrod smaksatt med chili och ost. Anna at en hajgryta i god kokosmjolksas med limeris och koriandernaanbrod.
Mycket matta och belatna bestallde vi ett goanskt te gjort pa ingefara och kardemumma med mjolk och socker i (Anna), en jamaican coffee gjord pa mork rom, kaffe, socker och gradde (Lars) samt en slat kopp kaffe (Ingrid).
Maltiderna har avslutas ofta med att ett litet fat med sockerdragerade, kulorta anisfron bars in tillsammans med notan, sa ocksa den har gangen. Frona skall tuggas och anses framja matsmaltning och andedrakt - lite som ett Extra-tuggummi som avbryter syraattacken pa tanderna med andra ord. Som den uppmarksamme lasaren sakert noterat, ar vi mycket imponerade av den kulinariska floran har och nar vi fick reda pa att restaurangen anordnar halvdagsmatlagningskurser blev vi mycket intresserade. Kanske blir det en sadan kurs framat veckan.
Efter middagen strosade vi ned till den milslanga stranden, dar en enorm mangd manniskor samlats. Stora bal flammade vilt med jamna mellanrum langs stranden, i takt med den intensiva musik som spelades overallt. Vid tolvslaget vidtog ett fyrverkeri som vi aldrig sett maken till. Overdadiga pjaser avfyrades med minimalt sakerhetsavstand och himlen fylldes av en sallan skadad fargprakt och krutdoft. Sjalv blev jag traffad i huvudet av en vilsekommet stjarnfall, men ingen skada skedd.
Nar fyrverkeriet sa smaningom avtog, begav vi oss pa en ganska lang promenad langs stranden och kom fram till Calangutes huvudgata, dar det intensiva folklivet tilltog i styrka. Gatan boljade fram och tillbaks av manniskor och bilar stod ilsket tutande mitt i alltihopa. Telefonnaten var helt overbelastade av nyarsonskande manniskor och det drojde mer an en timme pa det nya aret innan vi kunde ringa och lyckonska vara familjemedlemmar. Mer eller mindre alla vi motte under promenaden skakade hand med oss och onskade oss gott nytt ar; vi gjorde likadant. Det tog lang, lang tid innan vi nadde tillbaks till hotellet.
Tillbaka pa hotellet motte vi en av de hotellanstallda och en vakt, som vi kom i samsprak med. De verkar mer eller mindre arbeta dygnet runt och ar alltid vanliga. Mannen som vi sade god natt till vid tretiden var, enligt egen utsaga, i tjanst igen redan klockan fem nasta morgon. Vakten talade ingen engelska overhuvudtaget, men sjong litet senare en serenad utanfor var balkong.
Idag har vi som sagt tagit det lugnt, shoppat lite pa den tibetanska marknaden pa vagen hem fran stranden. Semestrande indier har artigt bett att fa bli fotograferade med oss, och vi sitter nog alla snart i nagot familjealbum nagonstans i indien. Langs Calangutes huvudgata, dar marknaden ligger, sag vi ocksa pullingforsaljare (rostat ris, alltsa, for er som inte kanner till det riktiga namnet), sockerrorsjuicetillverkning och tillverkning av spunnet socker. Intressant.
Nu ar vi pa vag for ater avnjuta en god middag. Hoppas att ni har det bra hemma i Sverige.
inlägg av Lars Gustafsson
15:05
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Home