Forsta dagen i Indien!

Urstigningen ur planet nar man anlant till ett varmt land ar alltid en mindre, men dock angenam, chock. Idag blev chocken desto storre da vi omedelbart konfronterades med indisk byrakrati, vilken kravde att ett flertal blanketter med dubbla kopior skulle fa fyllas i endast for intrade till landet, samt indisk icke-altruistisk entragen hjalpsamhet. Det senare manifesterade sig i att en mindre grupp overnitiska bagagebarare pa flygplatsen bryskt slet at sig bagaget, sprang ivag med dem och darefter avkravde oss stackars orutinerade, ovarldsvana resenarer pa dricks ("give me all your change, sir"). Intressant.

Nar vi sa smaningom lamnat flygplatsen i transferbussen och akt pa en vindlande resa genom Goas landskap till var destination, Calangute, mottes vi av en mangd fascinerande intryck: ett aldrig sinande myller av manniskor och dofter, ett standigt trafikkaos med tutande bilar (som om de forsoker upplysa om sin narvaro i trafiken, om och om igen), motorcyklar som kor slalom, hundar springande mitt i vagen, pastridiga taxichaufforer och en behaglig ljum bris. Ett totalt, men anda ordnat, kaos.





Trotta efter ett dygn utan somn, checkade vi in pa hotellet och kopplade av efter en promenad pa stan for att insupa atmosfaren. Ett par timmars vila och pooldopp var precis vad vi behovde, innan det var dags for varje arrangerad resas absoluta obligatorium: valkomstmotet. Detta var i arlighetens namn inte speciellt intressant, och nagra av de trottare askadarna kunde ses nicka till bade en och tva ganger medan de kacka reseledarna upptradde i sari och indisk linnekostym.

Efter motets slut begav vi oss till en narbelagen restaurang, som intressant nog drevs av en konstnar; lokalen tjanstgjorde ocksa som galleri. Jag at en god kycklingratt med ris och drack ett glas Kingfisher-ol till, mina systrar likasa. Nar vi lamnade lokalen pagick en livekonsert med sitarspelare (sitarist?) i en annan del av restaurangen och vi tillbringade ett par minuter med att lyssna pa honom.

Val hemma pa hotellet drojde det inte lange forran trottheten gjorde sig pamind, och vi somnade ganska snart.